plåga.
Jag skulle nog vilja påstå att jag är precis tvärtom. Måsten och tvång gör mig nervös och får mig att må dåligt. Att vara ledig å andra sidan gör att jag kan slappna av och bara ta dagen som den kommer. Sen att jag egentligen har massor som borde göras, som diska/städa/fixa trasiga saker/rensa flyttlådor etc. lyckas jag på något vis helt förtränga.
Jag är helt enkelt väldigt dålig på att ta tag i saker som inte är absoluta måsten nu direkt. Inget vidare bra personlighetsdrag, så något jag borde bli bättre på.
Jag är precis likadan som du... Jag har ett måndag-fredag jobb och det ser likadant ut för mig varje vecka. På söndagar har jag alltid hög ångest för att börja jobba dagen efter, sedan går jag och våndas hela veckan och räknar timmar till helg och ledighet, men sen när fredagen väl kommer och det är dags att ta helg... Då känns det ändå inte bra. Just vid det tillfället brukar jag bli på riktigt dåligt humör till och med, förstår mig inte på mig själv...
Det är ett par år sedan jag slutade plugga, jag läste en ganska tuff utbildning till civilingenjör. Jag känner SÅ väl igen mig i det du skriver, men tänk på att det inte BEHÖVER vara så. Man kan lära sig att slappna av... eller snarare, man MÅSTE lära sig att slappna av. Det handlar delvis om planering; om du bara har en tillräckligt bra planering, där du planerar in tillräcklig tid för att plugga, och när det är pluggtid, så pluggar du effektivt och intensivt. Sedan är det "fritid", som är planerad, och då slappnar du av. Hur du gör för att slappna av måste du lära dig, alla har väl olika metoder. Yoga, löpträning, etc etc.
Känner precis igen mig. Har visserligen ett måndag-fredag jobb, men jag är ibland så avundsjuk på de som får komma hem och bara göra ingenting och faktiskt njuta av det. Jag kan liksom inte det, efter jobb är det barn, hundar, hästar, hemmet, sova.. sen jobba igen.
Ibland tvingar jag nästan mig själv att ta det lugnt, typ testa se en film en kväll, men jag blir så galet stressad av att inte göra någonting. Fast jag egentligen går omkring och längtar efter att få göra ingenting någon gång.
Det är faktiskt jobbigt, och jag blir så less på mig själv när jag håller på så :)