vila i frid.
En dag som denna skäms jag mer än vanligt. Jag skäms över mig själv, mina egoistiska tankar och mina hopplösa känslor.
Det känns som jag lever på bekostnad av någon annan.
Kristian Gidlund lever inte längre. En fantastisk och fascinerande stark människa jag följt så länge.
Han kunde fått min plats här på jorden.
Kommentarer
Cicci
Har följt hans blogg och haft släktingar som dött i cancer MEN har så jäkla svårt att uppskatta mitt egna liv. Hade jag inte haft min man och barnen så hade allt kvittat....... Inne i en riktig skitperiod just nu,tyvärr verkar dom bättre stunderna bli mer sällsynta. Jag sätter på mig min mask och kämpar lite till. Kram.
Svar:
vimotdem.blogg.se
kom så glömmer vi döden
När någon som verkligen ville leva går bort så känns det fruktansvärt. Döden är inte rättvis och när någon är död går det inte att ändra. Hans död har inget med dig att göra, det fanns inget du kunde göra åt hans sjukdom. Det är hemskt och orättvist men sant. Du kunde inte dö i hans ställe.
Det enda man kan göra när någon dött är att hedra denna persons minne och, om möjligt, stötta de närstående.
Svar:
vimotdem.blogg.se
Trackback