Att finnas utan att leva.

Publicerat 2013-07-03 21:23:47 i Allmänt
Den här bloggen kommer inte handla om välmatchade outfits, den kommer inte handla om mina pass på gymmet, den kommer inte handla om shopping eller min vardag med skola och vänner. Den kommer att handla om min insida. Den ständiga brottningsmatch som pågår i mitt inre, varje dag, varje år. Mina erfarenheter, mina tankar och mina känslor. Om hur det är att leva ett liv med kronisk depression och ångest.
Mitt syfte med denna blogg är att kunna hjälpa andra, att kunna visa att vi är så många där ute som kämpar med detta, alldeles för ofta i ensamhet. Du inte är ensam. Det är vi mot dem.
 
Jag kommer att vara helt och fullt anonym i denna blogg, av den enkla anledningen att de flesta i min omgivning inte har en aning om det jag bär inom mig. Jag är den glada, ständigt sprudlande tjejen full av livsglädje. Tror de. Att jag sväljer 9 tabletter om dagen för att någorlunda kunna hantera min vardag och att min journal från sjukhuset är milslång, det vet de inte. 
Direktlänk, 1 Kommentarer



Kommentarer
Maria

"Det är vi mot dem."

Hoppas innerligt att "dem" är ensamheten. Om du kategoriserar på det viset, att människor som inte är drabbade av depresssion, är "dem", så är väl du minst lika fördömande? Vi och dem tänk är otroligt bakåtsträvande och motsäger det du säger dig vara för - att man inte ska döma varandra och att ingen kan säga till någon annan hur denne mår.

Det känns som att du var väldigt upprörd när du skrev detta inlägg, vilket jag förstår, du mår dåligt och måste få ut din frustration. Jag kan tänka mig att syftet med den meningen var att få människor som lider av depression att känna sig starkare. Denna form av "uppmuntring" motsäger jag mig starkt då jag tror att det finns sundare, mer långsiktiga sätt att förstärka människors inre.

Som någon som har stor erfarenhet av att må dåligt förstår jag dig. Men att vara arg och döma tillbaka löser ingenting. När jag slutade bli arg på okunniga människor som dömde mig och istället förklarade, började jag må bättre.

Jag hoppas innerligt att du en dag kan kan släppa din ilska. Lycka till i din resa att må bättre.

Svar: "Dem" är alla olika sjukdomar och diagnoser som vi alla kämpar emot :)Jag är rädd att du nog lyckats missuppfatta mig tyvärr, jag uttrycker mig inte så tydligt alltid.
Kram
vimotdem.blogg.se

2013-08-08 @ 15:24:20


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Att finnas utan att leva.

1 av 5 kommer någon gång under sitt liv att drabbas av en depression. Kanske bara tillfälligt. Kanske varar det för alltid. - Hur kan något så vanligt vara så tabubelagt? Strax innan jag fyllde 17 fick jag diagnoserna kronisk depression och ångest. Något jag brottas med dagligen. Jag har ett stort socialt umgänge, av dessa kan man på två händer räkna dem som vet. Min familj, mina närmsta vänner. Varför? Rädslan för att bli utdömd, att folk ska titta snett, att de ska vända ryggen till "psykfallet". Att ha ont i själen är inte okej. Fy fy och hysch hysch. Att drabbas av diabetes accepterar samhället, det är ju fullt normalt, men är man deprimerad, ja då jävlar är man sjuk i huvudet. Den här bloggen bestämde jag mig för att starta en dag när jag var extra trött på denna tabu. 1 av 5 lider av det, ändå känner sig de drabbade sig ensammast i hela världen, för inte en jävel vågar berätta om det. Här kommer jag anonymt att berätta om mina tankar och erfarenheter. Det är ingen tyck-synd-om-mig-blogg, det är en blogg vars syfte är att trösta, stötta, få dig att känna dig mindre ensam.

RSS 2.0