kommentar.
Till att börja med verkar personen i fråga inte riktigt uppfatta inronin i min parrallell till Kumla, ett fängelse med säkerhetsklass 1 (jag har läst mycket deckare och kriminalare i mitt liv, senast "2 soldater" vars story bygger på fängelsen, så är det något jag faktiskt vet en del om så är det fängelser), givetvis var inte det något jag var seriös med och hade jag trott att folk skulle feltolka mig så pass grovt hade jag inte skrivit så. Jag får nog ta och tagga ner ironin i min blogg lite, är det något jag är bra på att vara så är det ironisk.
Hej fina du. Jag brukar aldrig kommentera bloggar, men jag kom in på din blogg och fastande, pga att nästan allt du skriver kan jag känna igen mig i, ibland känns det dom du läst mina tankar och skrivit ner dem.
Det kommer tyvärr alltid finnas nätmobbare, men som någon kommenterar att man bara ska tycka synd om dig och att du vill ha uppmärksamhet är bland det mest konstigaste jag läst. Vill någon ha uppmärksamhet går man ut med vem man är, svårt att dra till dig uppmärksamhet när man är anonym.
Tycker du är jätte stark som vågar ta upp det här ämnet, stå på dig! Kram
Lite bilder skulle va trevligt
Försök att ignorera dessa människor. Du skriver bra och reflekterande. Det finns alltid folk som feltolkar eller som tolkar texter ordagrant och som inte förstår ironi. Fortsätt skriva som du gör!
Jag vet inte vem du är, eller hur gammal du är. Jag skummade nyss igenom din blogg och det hugger tag i mitt hjärta. Jag vill bara säga att stå på dig, du är inte sämre än NÅGON annan. Låt ALDRIG någon tro att dom kan sätta sig på dig. Du är vacker, du är fin, du är helt perfekt som du är. Hoppas du kommer över dina "sjukdomar" eller vad jag ska kalla det och att du får ett härligt liv! Kram
Tyvärr så finns där alldeles för många människor som ser världen som svart och vit. Dom har inte förmågan att uppfatta vilken enorm gråzon det är vi lever i. Därför förstår dom inte heller innebörden av ironi. Detta syns så väldigt ofta i kommentarsfälten på bloggar.
Även deras sätt att trycka ner dig på genom att använda nedvärderande uttryck bevisar också hur lite intelligens dom faktiskt har.
Den första kommentaren du fått där gör mig illamående. Uppenbarligen saknar denna någon helt förmågan att förstå hur man mår i en situation som din. Jag vet att jag mår dåligt dag ut och dag in, och jag har ändå inte gått igenom hälften av det du har.
Folk runt omkring mig vet att jag inte mår bra, då jag varit ganska öppen med det. Dock känns det mest som om dom tycker att jag är lat och inte skaffar mig ett jobb.
Pratar med någon gör jag inte direkt längre. Gick till en kurator för ett 1½ sen, men slutade då jag inte tyckte det gav något.
Jag spenderar mesta tiden hemma och försöker hantera det så gott det går med mediciner och lugn och ro.
Personen i fråga verkar f.ö inte veta mycket om säkerheten på Kumla heller, så lite kul att hen hävdar med bestämdhet att din jämförelse är felaktig (även om vi andra hade den goda smaken att inte tolka dig ordagrannt). INGET svenskt fängelse har beväpnade vakter (om man inte räknar batong eller pepparspray som vapen)
Bara sättet den människan uttrycker sig på i kommentaren visar hur dåligt hen själv mår:/ Kram
Jag blir så förbannat trött på sådana kommentarer, jag ser dem över allt. Människor som verkligen anstränger sig för att göra så mycket skada som möjligt.
Jag har också reagerat på kommentarer i andra bloggar, kommentarer som "jävla psykfall", "din medicinering behöver höjas", "hoppas du har tillgång till dator på avdelningen du sitter på och inte går lös i samhället" (den sista var ordagrant citerat ur en blogg). Har vi inte kommit längre?
Hur som helst, ignorera skiten för det ligger aldrig någonting annat än illvilja bakom sådana kommentarer.
Mvh Sanna.
Vilket spån. Fattar inte hur någon med egna erfarenheter av psykisk ohälsa kan vara så korkad att skriva sådär. Var är förståelsen?
Vet att detta inlägg är gammalt men jag har inte läst det förrän nu. Vill tala om att jag förstår hur dessa kommentarer fick dig att känna, jag har varit med om liknande.
Jag har kommenterat din blogg en gång förr (under namnet "kan inte sova") sa redan då att jag ofta känner igen mig i det du skriver. Men detta inlägg gjorde att pulsen höjdes och magen började vridas. Just för att jag förstår vad du beskriver.
En vän som jag slutat umgås med sen år tillbaka hörde plötsligt av sig till mig och ville "hjälpa" mig. Personen påstod att den visste hur jag mått och att den om någon kunde hjälpa mig ur min misär. Problemet var att vi inte längre kände varandra och att jag inte levde i någon misär när denna person dök upp i mitt liv igen.
Hen uttryckte sig exakt på samma nedsättande sätt som i kommentarerna du fick. Jag blev så arg, ledsen, förvirrad och yr. Här försökte en annan människa bestämma hur jag mådde och sen påstå att den bara menade väl. Men varför laga något som inte är trasigt? Personen var dessutom inte i rätt situation att "hjälpa" någon annan än sig själv (vilket den som lämnade kommentarer hos dig inte heller verkar vara).
Jag tror precis som du skriver att vissa vill få andra att må sämre än de gör så att det ska må lite bättre. När man dessutom vet (som i mitt fall) att personen som gör detta mår allt annat än bra själv blir det bara sån dubbelmoral att den ska komma och tala om för andra hur de ska leva.
Hoppas att jag inte tråkat ut dig nu haha. Vet att det är svårt att inte bry sig om vad andra säger och tycker (särskilt när det kommer som en blixt från klar himmel) men bäst vore det om man kunde stänga av känslorna som vissa rör upp. Tyckte att du gjorde rätt i att skriva inlägget! Fortsätt dela med dig, det är starkt! Kram! <3
